Firandet av 4 åringen gick bra hela dagen. Ända tills brytet kom när hon skulle sova. Hon är inte helt underbar när hon sätter sin trotsiga sida till. Hennes 2-års trots hänger fortfarande med. Tänkte det skulle ge sig när hon blev 3. Sen hoppades jag på 4. Nu tror jag nästan att det är så här hon är och så här hon kommer vara. En blandning av en ängel och något annat.
Vi är kvar i stugan. U jobbar men jag har syster och hennes F här. Idag har vi försökt roa tre små i en stuga och massa regn utanför. Inte det lättaste. Små världskrig har brutit ut lite nu och då.
Kom på varför jag har lite ångest inför att bara ha en vecka kvar efter denna vecka. Av tre veckor ledigt har jag varit själv med barnen i två. När ska min semester börja? Om 10 år?